Återresor
Det var Prag och Warzava: Budapest och så i höst S:t Petersburg.
Mina turistresor har aldrig haft en extra dag över för att se Petershof som ju ligger en bit utanför staden. Jag har således väntat länge och jag blev inte besviken.
Slottet med omgivningar drabbar som ett slag i veka livet.
Trots vetskapen om de vanliga dödligas liv i armod och livegenskap berusar detta monument över människans hybris.
Trappan emot Östersjön
Avståndet till huvudstden finns inte längre.
Katarina ( den stora) behövde 3 dygn med häst och vagn: Peter ( den store) som älskade båtar roddes över på en dag.
Nu tar man en katamaran nedanför centrum och är där på 30 minuter!
Då får man också göra den vackraste entrén:
sjövägen med alla fontäner och vattenspel i förgyllda trappor.
Palatset överträffade mina vildaste fantasier:
Versailles kan slänga sig i väggen!
Även om detta palats har mycket gemensamt med just Versailles.
Där finns Marie Antoinettes lilla Trianon: ett till flykt inom Versailles och en motsvarande litet mitt Nöje ,som det kan översättas med , där utsikten över Östersjön är fri .Peter byggde det åt sig enligt tidens sed.
Av storslagna slott modell äldre kommer man att tänka på Alhambra vid Granada i Spanien även om det slottet ju är så mycket äldre .
Att Alhamra är byggt av muslimska härskare skapar ju en helt annan dekor och drottning Isabella ändrade inte någonting väsentligt här som man kanske kunde väntat sig av denna rabiata katolik?
Hon låt bara riva moskén och lade till en Mariabild på ett ända ställe.
Gemensamt är allt vatten och vattenspel.
I Petershof forsande och porlade och sprutande det ur alla de 173 fontänerna i parken. I Alhambra flyter vattnet tyst och stilla under marken och via trappräcken av sten. På så vis kylde de under varna dagar men skapade en stilla ro i de stora utrymmena utan tak.
Är man vanvördig om man kallar dem för patio?
Nå här i lilla Nöjet vid Petershof spatserade Potemkin fram och tillbaka medan han fjärrstyrde sin älskarinna och landets legala regent Katarina så gott han kunde. Hans roll i historien är ofta i mina ögon den grovt underskattades.
Många avfärdar denne livslånge kompanjon, make (?) och medregent till kejsarinnan som om han bara vore en av de unga gunstlingar med vilka hon fördrev de ensamma nätterna.
Enligt min mening var Potemkin en framsynt byggare av den östra delen av detta enorma rike. Ingenting var honom främmande. Det Peter den store uträttade i rikets västra delar och då naturligtvis uppföradet av själva staden S:t Petersburg (en nödvändig hamn i Östersjön) gjorde Potemkin österut med sina Potemkinbyar där det redan från början anlades både skolor och sjukhus . Hamnstaden Odessa vid Svarat havet var nog så viktig som den i Östersjön?