pedofilensdotter paedophiles daughter

Denna blogg handlar om för mig viktiga frågor som haft avgörande konsekvenser i mitt liv. Även banaliteter ur min dagbok. I Sunnys Twinblogg skriver jag mera lättsamt. I går kan du inte ändra.I morgon kanske aldrig kommer. Så livets ska levas i dag.

Nej Ramona du är raka motsatsen:en bra o saklig debattör!Och välformulerad.

Jag vet inte ifall jag helt har förlåtit utan mera försonat mig med det som hänt o låtit problemet (där det varit möjligt) vara hans.

Min lilla syster har aldrig förlåtit och varför ska hon det? Vi har alla våra överlevnadssrategier.
Jag måste erkänna att det finns en person jag aldrig kommer att kunna förlåta: Min mamma!
Det hon gjort mig är helt enkelt oförlåtligt.

Svårt att se dig som särskilt "utsatt" du var faktiskt 15 år. Inget barn som varit utsatt för honom under lång tid. Detta har ju visat sig med din totala oförstående för dem som växt upp med verkligt utsatthet från pedofiler.

Sluta utmåla dig som offer, Sunny. De finns dem som växt upp med att vara utsatt med pedofiler - långt långt innan de är 15 år.

Jag vet hur utsatt man är som liten: Det vet varje dumpad barnhemsunge o det jag fick kämpa mig igenom mina första 13 år är ingenting jag ännu orkar skriva om.
Eller ens tänka på.
Man offer rollen passsar mig dåligt.

Att jag skrivit en del om pappa pedofil är tvärtom därför att jag vill berätta för andra att de ska låta problemet vara förrövarens o stanna där.

Liksom de vuxna som gjorde mig så illa när jag var liten o hjälplös.
Förmodligen kunde de inte handla på annat sätt?

Jag tycker sexuella övergrepp mot barn är fruktansvärda, men grejen är att jag inte kan skilja sådana övergrepp från andra vålds och makthandlingar. Sexuella övergrepp tycks ha blivit något slags formel 1-lopp eller som det enda övergreppet som är värt att tala om. Jag är ganska trött på den debatten för vad ska man göra åt det. Det förekommer, barn är utsatta och har alltid varit och det enda man kan göra är väl att anmäla om man misstänker att ett barn är utsatt, men det gäller ju allting. Sedan tycker jag att oavsett vilka övergrepp man varit utsatt för så är det väl helt rätt att ändå ta sig vidare? och som sagt, barn utsätts för allt möjligt när det gäller trafficing, krig, slaveri etc. Världen ser för jävlig ut, men måste olyckor jämföras? Nej, det du skriver här Sunny tycker inte jag alls är uppseendeväckande, det är bara ett annat perspektiv. Jag ser inte heller att du bagatelliserar problemet på något vis, det sätts däremot i ett sammanhang och i proportion till annat som jag tycker på ett bra vis!

Ja Ann:
Vi kan ju inte ändra på det förflutna.
Men vi kan i viss mån välja ifall vi vill fortsätta att vara offer.

Man kan bara se en enda nyhetssändining på Tv eller öppna sin morgotidning för att få lite perspektiv på sin egen sorg.

Visst är det fruktansvärt när man förlorar ett barn. Men det gör millioner av föräldrar.

Livet består inte bara av glädje,frihet och kärlek.Krig,sjukdommar och död är oxå en del av livet.
Vi får helt enkelt själva sträva efter att göra våra liv så bra som möjligt.Det är det enda vi kan ge våra nära o kära.Våran kampvilja.

Hej Sunny! Hur har du det? Har inte sett till din signatur på Sourze ett tag. Du ska veta att mina tankar då och då vänder sig till dig. Hör av dig om du vill prata.

Gillar om det du skrev! Underhållande att se en del schyssta grejer och inte bara det generella sakerna som man kan läsa om varenda dag. ;)