Detta med våldtäkt

Detta med våldtäkt.

De tycks aldrig ta slut och några slutar i dråp eller mord.


Jag  läste Pia Maria Boethius "Skylla sig själv" när den  kom 1976.

Jag har nyligen läst Katarina Wennströms "Flickan och skulden" och noterade att ingenting förändrats.


Jag går längre tillbaka och läser domen emot min egen pappa på 60 talets mitt.

Samma visa. Bara lite tydligare:
-Detta kunde aldrig ha hänt en bra flicka, sade rätten.

Varför gav jag inte dem namnen på alla mina andra älskare?
Älskare? 

 Jag var 15 år och oskuld.
Tack vare att denna våldtäkt lämnar blodspår och det faktum att pappa varit ute ur fängelset en (!) enda vecka
(då han dessutom hunnit gifta om sig) efter att ha suttit av ett långt straff för övergrepp emot min yngre syster och att han erkände (de gör sällan det) så fick han ytterligare 4 år på statens bekostnad.

På 30 talet hade jag dömts för medverkan till incest: jag var ju 15.
 Åklagaren yrkade på 1 års fängelse för mig:
(Han hade inte noterat att den paragrafen var borttagen)

På medeltiden dödades offren för våldtäkt och även de stackars djur som råkade ut för det man kallade tidelag.

Det har varit många liknande fall de senaste åren.

Så många att jag avstår ifrån att räkna upp dem här. 


Är man involverad som jag (Incest: en lek för hela familjen) så följer man med.


Man engagerar sig i Bris och i våldtäktsgrupper. Det känns naturligt.

På nätsajten  Sourze hade vi i för ett par år sedan en flicka som skrev under pseudonym och berättade om en gruppvåldtäkt där männen blivit friade. Hon ville vara anonym.


Själv är jag inte det utan skriver om min pappa under mitt egna namn. Det gör ju att jag får diverse påhopp och epitet som incesthora, opålitlig, pedofilkramare och det som är ännu vätrre.Det var jag fullt medveten om när jag lade ut delar av min egen privata dagbok .För ett barn som växt upp i tron att hennes namn antingen var Bara eller Horunge så gör det mig ingenting alls. Jag bjuder på det.

Men det är alldeles uppenbart att så länge vi som varit utsatta för sådana här övergrepp skäms och tiger, eller försöker debattera anonymt: Ja så länge kan övergreppen fortsätta.
Lika så ifall de som smädar oss lyckas få oss så ledsna att vi inte orkar ta mera skit:

Då har pappa och hans gelikar lyckats.

Vi måste lära oss av varandra att vägra vara offer!


Det är inte mitt fel att pappa var sjuk. Det är honom som skammen vilar på. Inte på något enda av hans offer. Dessutom är det hög tid att vi som fått distans genom åren som gått berättar för alla unga flickor att de inte behöver fortsätta att vara offer.

De kan vägra den rollen:

De och bara de själva kan ta ifrån de här männen den makten.
Det går att få ett mycket fint, starkt och lyckligt liv även efter våldtäkt. Ja, efter år av svåra övergrepp. Detta är det mycket, mycket viktigt att tala om.

Jag kommer att lägga ut en del till samt knyta ihop det hela i slutet innan jag är färdig med pappa (för den här gången).


 Ni som inte tål att läsa om övergrepp: Hoppa över mina artiklar bara. Och hoppas att det aldrig händer era barn.


Kommentarer:
Postat av: Tess

Hej.



Jag vill bara säga att jag stöder dig till 100%!.

Att du går ut med ditt riktiga namn och berättar är bara bra! Jag tycker att alla borde tala om vem deras förövare är. Så man undviker att fler blir drabbade. DU ÄR STARK OCH MODIG!



// Tjej 25 Stockholm

2009-09-22 @ 14:01:54

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits