pedofilensdotter paedophiles daughter

Hösten 96
Käre Pappa.

Ännu en vecka har segat sig fram i halvfart. Jag lovade att beskriva din begravning för lillasyster per brev och gjorde så.

Jag kom ihåg att berätta om broder B:s klavertramp.
Artig som han var och är tänkte han kondolera och traskade fram till änkan, bockade sig, presenterade sig och sade:" Kära G"....men längre kom han inte förrän änkan började yla och jämra sig alldeles förskräckligt.

Jag stod en bit bort och kvävde fnisset som bubblade som champange i näsan.

Heja brorsan!

Sedan kom det dåliga samvetet: Jag skrattade på din begravning.
Men så mycket som jag gråtit i efterhand: Visst kan du se det komiska?

"Vad gjorde jag för fel", undrade broder B förvirrad.
Jag drog honom åt sidan och talade lite tyst om för honom att G var pappas förra fru och att ingen på Guds gröna jord var änkan mera förhatlig.

Denna Fru G är nämligen mamma till lillasyster, och det är lillasyster i 11 årsåldern som kommer med en konstig fråga till mamma G. En fråga som var början till slutet. En liten ynka mening, bara fyra ord. Men de orden degraderade dig från en officer och gentleman till intern i ett av våra tuffaste fängelser.

"Kan barn få barn?" frågade lillasyster.

I hennes fall startade du upp med dina övergrepp tidigt fast du "bara" kunde fällas för 6 års övergrepp (de mellan 5 och 11) Lillasyster antogs inte kunna vittna om tidigare fall.

Ja, det var det äktenskapet, den karriären och ditt första långa fängelsestraff. Men din nuvarande änka höll helt med dig om att du ju inte kunde hjälpa att du hade en så otroligt företagsam och förförisk liten dotter!

Så hon hatade G som genom sin polisanmälan förstört ditt liv! (och hennes, ej att förglömma)

Och naturligtvis hatade hon mig ,som intet ont anande hade börjat brevväxla med dig i fängelset. (Boxnumret till ditt arbete GICK inte dit när allt kom omkring) för att förföra dig när du kom ut. Du hade otur med dina förföriska döttrar pappa.

I dag ringde telefonen. Det var G som fått mitt nummer av lillasyster. Hon hade haft hjärtligt roligt åt misstaget på kyrkogården och jag tyckte att hon kunde unna sig lite skadeglädje, så här retroaktivt.

Mina brorsdöttrar har frågat efter foto, men jag har bara de få dåliga amatörfoton som togs när du någon gång smitit i väg och lekt morfar hemma hos mig. Lillasyster hade inga... naturligtvis. Hon hade även krävt av sin mamma G att hon skulle bränna allt, inklusive bröllopskortet, och det hade G sagt till sin dotter att det hade hon gjort.

Men det är inte riktigt, riktigt sant. Där finns en del kort, om bara broder B och jag inte skvallrar för lillasyster . G kan till och med tänka sig att komma hit med dem och berätta vad hon vet om vår släkt på pappas sida innan det blir försent. Hon menar om farfar och farmor.
Allt sådant som aldrig får nämnas hos lillasyster. Dina föräldrar som du själv hade mycket svårt att tala om. Så nu ska jag snart träffa en av dina gamla fruar, pappa.
Vad tycks?

Jag har tänkt på mina andra syskon hela veckan. Framför allt de två "storasystrar" jag vet att jag har. Men hur långt kommer man med ett årtal och ett förnamn?

G gav mig en idé i dag. Min syster M har samma mamma som jag. Kanske finns hon i mammas personakt? Kanske gör hon det, pappa? Vet dock inte om jag vågar öppna Pandoras ask en gång till?

Jag är så trött hela tiden, och semesterresan står för dörren. Vi har planerat så länge att det verkar ojust att utebli. Då blir det genast dyrare för de andra och lite besvärligare eftersom det brukar vara jag som skaffar logi och terrar alla lokala turistbyråer, eftersom det är jag som kan språk (till husbehov).

Rolf börjar bli gammal nu och man kan aldrig veta hur länge han klara av de här resorna. Det gäller ju inte charter direkt.

Och vad har jag egentligen för skäl? Ingenting har hänt.
Det är inte som när man får ett dödsfall i familjen. För lika osynlig som jag var i ditt liv ,lika frånvarande var du i mitt, i alla fall under dina sista år.

Sitter här med karta och atlas men har vissa koncentrationssvårigheter. Några stopp är givna och bestämda (såsom Budapest, Slovenien med droppstensgrottorna, Venedig och S:t Berhardskenneln i Sweitz) men bästa vägen härifrån och dit samt tillbaka hit?
Varje gång jag pusslar i hop reseplaner ökar min förståelse för charterresenärer. Vuxendagis? Javisst. Men så skönt att bli "daddad" lite i bland. Själv tänker jag peta in Hitlers "Örnnäste" och koncentrationslägret Dachau, när vi nu ändå ska på tekniska museet i Munchen. Minns du alla gånger vi talade om andra världskriget, du och jag?

Jag känner mig säkert piggare bara vi kommer i väg. Jag reser i väg från mina känslor inför din död som jag inte kan hantera riktigt. Det vore enklare att kunna kalla dem för sorg. Enkelt... men inte riktigt sant.

Alltid din Sunny